Prickig påsk

Det blir en prickig påsk här hemma i år. Nu var det Noas tur att få vattkoppor. Han är som tur var inte lika påverkad som Isa var. Däremot har han börjat få klåda så han är jätte orolig. Kliade så mycket att han fick duscha 22.30 ikväll, och han är fortfarande vaken o orolig nästan en och en halv timme senare. Räknar inte med så mycket sömn inatt.

Noa har fått en hel del koppor nu. Lägger man handen på hans huvud känner man direkt hur knottrig han är. Det värsta för honom i nuläget är alla koppor under blöjan, har några som kliar rejält o jag får inte ta på varken alsolgel eller böja. Så väntar på att han ska somna så jag kan fixa. Får hoppas att det inte blir värre i alla fall.

Vattkoppor och feber

Förra söndagen, 8 april, fick Isa feber på kvällen och på måndag morgonen hade hon hög feber och prickar på magen som blev fler och fler. Tittade i håret och bakom öronen och konstaterade att det var som jag trodde, vattkoppor. Hon var riktigt dålig med temp mellan 39-40 grader från måndag till torsdag. Tisdagen var nog värst, då hade hon ont i halsen antagligen av kopporna hon hade i munnen och troligtvis även ner i halsen. Fick knappt i henne vätska och hög feber på det. Lite festis lyckades hon dricka resten vatten, så på eftermiddagen var hon rejält tagen och blev yr när hon skulle upp på toa. Så jag åkte in med henne på barnakuten, där hon piggnade på sig lite så vi slapp stanna över natten. Jag trodde vi skulle få stanna kvar för att vätska upp henne, alltid skönt att få vara hemma. Har nog aldrig sett henne så dålig.

Sen fick Noa 40 graders feber natten till onsdagen och var väldigt trött han också. På torsdagen var Noa pigg men då fick Aila 39 graders feber, även hennes gick över på en dag. Isa var lite piggare fredag förmiddag men var fortfarande rejält tagen, tempen steg under dagen till över 39 grader igen. Noa var lite kinkig på fredagen men feberfri. Så både han och Aila var pigga o feberfria på lördagen så de fick dansa. Men båda fick åter lätt feber på söndagen, men det var tre pigga barn. Var så skönt att se att Isa var sig själv igen (även om hon var lite febrig), det vet man när man har hästar galopperandes mellan vardagsrum och kök :) Nu väntar vi på att alla kopporna ska torka ut på henne. Vi räknade hennes koppor i fredags, 175 st, så är några stycken... inte så lätt att räkna men färre är det inte. Har ju ingen aning om hur många hon hade i munnen.

Inkubationstiden är på 10-21 dagar, så får se när Aila o Noa åker på det. Om de blivit smittade av Isa och inte på förskolan så borde det vara tidigast tisdag eller onsdag denna veckan. Noa hade en misstänkt prick på rumpan igår men den försvann till idag, så får se vad som händer med de prickarna han fått i armhålan idag. Får se vad det blir av det. Både Aila o Noa hade lätt feber igår, måndag, men idag bättre men lite kinkigt. Aila har också fått några pricka som ska kollas lite extra imorgon.  

Sköldkörtel problem

För drygt ett år sedan fick vi reda på att Tigers sköldkörtel är överaktiv. Vi har behandlat honom med specialkost och endast det har han fått äta. Det har fungerat bra, men när vi kollade honom för ca 4 månader sedan låg han inom normalvärdet men åt det höga hållet. Men då hade han lyckats få i sig lite av de andras mat några gånger när de kräkt eller när deras mat blev uttappad. Han har nog legat åt det höga hållet hela tiden men ändå så det fungerat. I torsdags var vi åter och tog blodprov på honom, han var lika duktig som vanligt. Både jag och veterinären trodde att provsvaren inte skulle vara så bra. Han har gått ner i vikt och varit lite mer "Stressad" som är ett typiskt tecken på hans sjukdom. Idag ringde veterinären och berättade att det inte fungerar men maten längre, hans värde var alldeles för högt. Så med start ikväll har han börjat tablettbehandlas istället. Idag gick det bra att få i honom medicinen, men inte säkert att det kommer gå lika bra när hans värde ligger bättre och han inte blir lika "hagalen". Men får bara hoppas att det kommer fortsätta gå bra med medicinen. Om det inte fungerar med medicin så är det antingen jod-behandling på ca 10 dagar i Helsingborg eller operation som bara görs på vissa ställen och som inte är helt säkert, för råkar de få med bisköldkörteln blir sjukdomen omvänd och man får medicinera för det istället. Men bara att prata om alternativen fick mig att känna lite panik på att ämna bort honom så länge och med allt vad det innebär. Ångesten som jag hade i julas när Chia var dålig kom tillbaka en kort stund. Får hoppas allt går bra nu och att han blir stabil i sina värden.

Chia blev jättedålig precis innan julen. Hon åt inte och jag fick knapp i henne något alls. Jag försökte allt och trugade med henne i över en vecka. Hon var så dålig att jag inte trodde att hon skulle överleva. Det tog på krafterna, men veterinären trodde att det var det som gjorde att hon klarade sig. Hon är inte den katten som hade mått bra av att bli inlagd på ett djursjukhus, och det sa veterinären också att vi måste ta med i beräkningarna om inte hon hade blivit bättre. Nu blev hon som tur var lite bättre innan nyår, men sen blev hon sämre igen. Hon blev röntgad och de tog blodprov på henne efter nyår, så de uteslöt annat sen trodde de att hon hade gastrit så hon fick börja med kortisontabletter. Det hjälpte och hon blev bra. Men vilken pärs det var för både mig och henne. Det var inte det lättaste att få i henne tabletterna. Men det gick hyfsat och hon blev bättre och bättre så det är det ända som räknas.